Visarun to Kawthaung/Myanmar

För några dagar sen var vi ju iväg en sväng till Myanmar/Kawthaung för att fixa en ny stämpel till mig i passet. Vi brukar normalt flyga någonstans och passa på att ha lite semester eller så brukar vi åka Söderut till Malaysia. Men den här gången ville vi testa att åka till Ranong i Västra Thailand för att testa att göra ett Visarun därifrån då det inte är särskilt långt härifrån Khanom och dit.

Först tog vi en minibuss härifrån Khanom på 45 min till Surat Thani för 100B, i Surat Thani bytte vi sen till en ny minibuss till Ranong och för den betalade vi 190B var och den tog ca. 2,5 timme. Vägen till Ranong var rätt kurvig vilket fick några av våra medresenärer till att kräkas, så om du är den åksjuka typen ta ett piller innan! ;)

Väl framme i Ranong tog vi en så kallad Songthaew/delad taxi för 15B var till Piren utanför Ranong. På plats vid piren tog vi en kopia på mitt pass för 5B och växlade 450B till en 10 $ sedel som man måste ha med sig för att köpa sitt Visa till Myanmar. Ett tips kan ju vara att själv växla på en bank innan man åker till Ranong för att få en bättre kurs. Men vik inte sedeln eller ta med en som är skrivet på eller liknande för det tar de ej imot i Myanmar, det måste se helt nytt ut.

Man fick veta att om han inte reste på sitt pass utan använde sig av sitt Thailändska    ID-kort så behövde han bara betala 30B för sitt Visa till Myanmar istället för de 10 dollarna så det var ju bra att vi fick reda på det.

Efter det gick jag till Immigration luckan och fick min Utrese stämpel samt ett nytt Arrival/Departure card som man alltid måste ha i sitt pass när man befinner sig i Thailand. Efter det skrev vi upp oss på en lista med namn, ålder och nationalitet ifall nåt skulle hända under resan. Och sen hoppade vi på en longtail båt som vi betalade 100B var för. Resan från Ranong till Kawthaung Island tog ca 40 min och jag har tidigare hört om 3 stopp men vi stannade endast en gång i ca 1 minut då båtägaren visade sina papper.

Framme i Kawthaung behövde vi bara gå ca 100m från båten in till Immigration Officet där det inte var en kotte utan det var bara att gå direkt in. De tog min 10 dollars sedel och frågade om jag ville stanna i Myanmar eller inte? Jag svarade att vi ville stanna så då meddelade de att jag kunde få 2 veckors Visa men fick inte lov att resa mer än 3 km in i landet utan jag skulle hålla mig i staden. Efter infon tog de mitt pass i beslag och gav mig istället ett brunt tillfälligt pappers pass.

Allt kunde säkert ha gått smidigare och lättare sen än vad det gjorde för oss men vi hade tyvärr oturen att träffa på en mycket galen människa en så kallad tout, en tout är en slags mellanhand som vill tjäna pengar på dig genom att tex följa dig in till ett hotell och sen säga till hotell personalen att han visat dig hotellet för att sen få pengar för dig eller comission som det kallas.

Vår tout befann sig inne på Immigration officet och var ständigt på oss från första början och sa att han kunde tolka etc. Jag sa direkt till Man att vi måste göra oss av med honom för att det var inte svårt att räkna ut att han var ute efter pengar och personligen har jag mycket litet tålamod för den typen.

När allt var klart och vi skulle gå till ett utav de 3 hotellen som finns att bo på, nämligen ”Honey Bear Hotel” som jag nu vill VARNA stort för bättre att välja ett utav de andra alternativen för att slippa diverse huvudvärk så erbjöd ju såklart sig ”Eric” som han kallade sig att följa oss dit. Jag sa ifrån direkt men då bara slet han fram mig till en skylt och pekade på den.. På skylten stod det med stor text ”We take very good care of our tourists!” haha.. Ja ellerhur!?? Vi sa till honom igen att Hotellet ligger ju bara 300 m bort vi hittar själva men då sa han att de inte kunde engelska på Hotellet.

Men det var ju givetvis bara ännu ett svepskäl, jag tror nog att oavsett vilket språk folk pratar som jobbar på ett Hotell så fattar de nog vad vi kommer dit för. Försökte säga detta till Mr.Tout men han sa att han kan sitt land och att jag var en svår person.. aha! :)

Väl inne på Hotellet så verkade tjejerna där inne heller inte gilla vår stalker och nu var han så närgången att jag kände att han stank av sprit! Jag sa tack för hjälpen att hitta hit nu klarar vi oss själva! Men han gav sig inte utan skulle visa rum etc. pinsamt var ju bara när han sprang omkring med nycklen och inte kunde hitta rummet. Efter vi sagt ja skulle han ha oss till att skriva på ett papper.. Jag skrev på ett och fick ett andra, skrev på det och fick ett tredje??? Då började vi verkligen ana oråd. När vi läste igenom det tredje pappret så var det ett färdigttryckt papper som gällde nån från Afrika och nån från Malaysia?? Vi fattade ingenting och vi sa att vi tänker inte signera för andra människor.. Då sa Eric att han skulle bli tvungen att gå och prata med ”The Big Boss” om oss två. Då blev Man förbannad och knycklade ihop papprena och slängde iväg. Och sen sa vi att vi vill inte bo på det här Hotellet och ”Goodbye” och gick ut.

Då kan man ju tycka att det skulle vara över sen men nej nej.. Eric sprang efter oss och meddelade att vi inte längre var ”Welcome to stay in Myanmar anymore cause u can only stay here if u stay in this Hotel or the Big Boss have to talk with u!”

Nu extremt trötta på denna människa sa vi åt honom att lämna oss ifred och att vi ville gå och äta etc efter en lååång dag. Han sa då att vi inte fick lov till det och hotade oss ännu en gång. Tillslut stannade jag och Man och bara stod och tittade ut mot havet med ryggen imot honom och då försvann han. Tack gode Gud för det!

Tillbaka på Immigration Officet såg vi inte röken av vår förföljare men vi bad ändå om att få tillbaka mitt pass och meddelade att vi längre inte ville stanna och berättade för två officerare där vad som hänt. De ogillade starkt vår historia och sa att vi inte skulle lyssna på den där mannen eller låta oss skrämmas av hans hot och de sa också att han absolut inte var anställd av dem utan han var precis som jag trodde bara en grymt jobbig tout. Men Man insisterade på att vi skulle åka tillbaks till Thailand för vår egen säkehets skull så det gjorde vi!

Kan säga att jag är grymt besviken på hela grejen, hade ju tänkt gå runt och fota äta Myanmar curry som jag gillar och köpa lite souvernier etc men det blev inget med det! Den här mannen skämde verkligen ut Myanmar en riktig skam för sitt land! Hoppas verkligen att de ”riktiga” Immigration officerarna lappade upp han när han kom tillbaks dit och lärde han lite vett och etikett!

Men Man resonerade som så att hade vi stannat så hade galningen kunnat göra nåt imot oss och vi hade nog inte kunnat sova så gott! Så det var med stor lättnad vi steg iland i Thailand igen! Och i Thailand fyllde jag bara i mitt kort gick fram till luckan möttes av en leende kvinna som gav mig en två månaders stämpel och klart! ;)

Så själva Visarunet var hur smidigt och lätt somhelst det kan jag rekommendera! Se däremot upp med Toutsen. Har rest i många länder och stött på många ihärdiga touts förut men den här mannen tog verkligen priset! Normalt brukar de ge sig om man säger nej upprepade gånger..

Det finns också ett annat alternativ för detta Visarun och det är att man kan ta en lite dyrare färja som går till en lyxresort kallad ”Andaman Club” och där man bo och de har ett eget Immigration Office där och ett Casino m.m..;)

I Ranong sen var vi lite smått chockade över händelsen men glada att krypa ner i sängen på ”Le Ranong” Hotel istället för att ligga och oroa oss på lopphotellet i Myanmar.. Jag vill ju väldigt gärna resa till Yangoon och se det riktiga Burma men då säger Man att jag får hitta en annan res kamrat för han sätter aldrig sin fot i Burma igen!

Nu är jag bara glad att jag har 2 nya månader i mitt pass och kan slappna av igen! :)

20130124-150749.jpg 20130124-150804.jpg 20130124-150816.jpg 20130124-150831.jpg 20130124-150841.jpg 20130124-150856.jpg 20130124-150909.jpg 20130124-150925.jpg 20130124-150952.jpg 20130124-151009.jpg 20130124-151028.jpg 20130124-151041.jpg 20130124-151055.jpg

Annonser

2 thoughts on “Visarun to Kawthaung/Myanmar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s